tisdag 30 september 2008

En busenkel sockerbagare


Ibland önskar jag att jag blivit konditor istället.

Tänk att få ägna hela sina dagar åt att skapa fantastiska bakverk som gör människor lyckliga i själen. Tänk att få stå varje dag och knåda degen till rejäla surdegsbröd, spritsa grädden runt en Schwarzwald tårta eller noggrannt pilla dit ögonen på en plirande, skär marsipangris.
Så jäkla kul!

En gång höll det nästan på att bli så. Jag var i Kiruna, mitt i vintern, hade väl något av en livskris och fick syn på en annons om en konditorutbildning någonstans där uppe i Nordligaset Norrland. Jag funderade på att hoppa på den.

Nu gjorde jag inte det, och tur var väl det för jag är en av de frusnaste personer jag känner.
Dessutom har jag testat att gå upp klockan 5.30 för att pendla till jobbet. Jag gillade det inte.
Och bagare måste gå upp tidigt har jag hört. Tidigare än brevbärarna.

I söndags bakade jag mina favoriter. Kolakakor. Favoriter för att de är så nedrans sega och goda!
Och så är de busenkla att göra. Annars brukar mina favoriter vara just favoriter för att de är lite pilliga att göra. Ju klurigare desto bättre!

2 kommentarer:

camilla sa...

jag provade att baka kolakakor igår, men de blev inte alls bra.
de flöt ut över hela plåten och blev inte alls som jag hade tänkt mig.. nedrans kakor!! haha!

(jag skyller på att jag använde mjölkfrittmargarin, min kompis äter inte vanligt.. ska prova med vanligt smör snart för att se ifall det blir någin skillnad)

Zizzi sa...

Jag brukar också baka kolakakor när jag är sugen på nåt. Det är enkelt att göra nu när jag hittat rätt recept. Mina flöt liksom camillas ut på plåten förr. Men nu använder jag mig av Leilas recept från recept.nu och en hushållsassistent. Jättegoda kakor som även min mamma blev imponerad av och bestämde att jag skulle baka till jul.
Kram cissi